Blogg

I samband med burgarresan till USA i maj 2011 startades bloggen Flippin' Burgers som var aktiv t o m öppningen av restaurangen i mars 2012. Bloggen låg på dåvarande Magasin Morbergs hemsida och skildrade burgarresan, crowdfundingkampanjen och uppstarten av restaurangen. Nedan finns det första blogginlägget samt resterande inlägg samlade i en historik.

Liket lever!

December 23, 2011

Vänner. Vi lever i intressanta tider. Samtidigt som Magasin Morberg läggs ner poserar Amelia med en burgare på omslaget. Människor som vet brukar ju säga att en trend är passé i samma stund den identifieras. Det senaste två årens hallå kring burgaren och dess väsen torde således redan ha spelat sin final. Eller som en vän återgav för mig efter att han berättat om planerna på Flippin' för en trendspanande kommunikationskonsult: "kul idé, helt rätt i tiden. Kanske lite sent till och med." Det var i våras. Och nu skriver vi snart våren efter så hon hade kanske rätt på mer än ett sätt.

Annars är det två saker jag gillar med den trendspaningen. För det första att den hastighet med vilken tingen rör sig i kommunikationskonsultvärlden är så hög att det som var rätt när meningen påbörjades redan var sent ute innan den avslutats och munnen stängts. Som tidigare hemmahörande i Stockholms powerpointekonomi där vi mest springer runt och drar slides och bullets vet även jag att uppskatta en analys och leverans i snabb förpackning.

Det andra jag gillar, eller finner visst nöje i, är det lite märkliga i att vi ibland tenderar att se mat på det här viset. Vad som är inne och inte. Det vore ju hyckleri av mig att låtsas som att den uppmärksamhet och – ännu bättre – det allvar som tillskrivits burgaren de senaste åren inte spelar mig någon roll. Att burgarens status höjts glädjer mig verkligen och att det är en del av flera parallella trender går väl inte att förneka. Råvarufokus. Matnörderi. Snabbmat-deluxe. Lagat från grunden. Gör-det-själv. Etc. Den kanske tydligaste trenden av dem alla: köttet och ätandet av djur. Som man ju kan ha olika inställning till minst sagt. En annan trendspaning jag läste förutspådde en ny grön våg och att köttfrenesin som varat kommer att lägga sig medan den vegetariska kosten reser sig på nytt. Och en viss rimlighet bor väl i det om ni frågar mig.

Mot den bakgrunden var det väl inte mer än naturligt att den här bloggen försvann ut i rymden. När jag sedan äntligen lyckats baxa hela rasket till en öppning sitter ni någon annanstans och käkar nederländska tacos tillagade över öppen eld. Eller nåt.

Eller inte. För även om vi som hänger här säkerligen är lika ängsliga och förutsägbara som the next guy så tror jag att burgarpassionen sitter djupare än så. På ett känslomässigt plan har jag styrt över mitt liv till burgare för att jag älskar dem. På ett mer krasst plan för att folk har ätit burgare i över hundra år. För att de i sin tur älskar dem. Så huruvida det är en mat som är rätt för stunden har väl egentligen aldrig varit en fråga för er och mig. Med det sagt så har ju även burgaren som produkt pendlat i popularitet genom åren.

Om vi tittar grovt på utvecklingen så har topparna tidigare drivits främst av lägre pris och bättre tillgänglighet som i sin tur har drivits av tråkigheter som effektivitet och logistik. När den utvecklingen drivits för långt har dalarna kommit – som när kedjeexplosionen drev fram en motreaktion under tidigt 70-tal eller när aspekter som globalisering, miljöpåverkan och kulturell likriktning samverkade till göra burgaren till en symbol för rovdriften i den globala snabbmatsindustrin under 90-talet. Folk åt fortfarande kopiösa mängder burgare men knappast för att de älskade vad som erbjöds.

Motreaktionen – och den senaste toppen – handlade i USA om återupptäckten av Hamburger Americas alla små hak med färska råvaror som drevs av kärlek på samma sätt som de alltid drivits, parallellt med expansionen av kvalitetskedjor som Shake Shack, Five Guys och vördnad för In'N'Out, och till sist, gourméburgarens explosion på lyxkrogar.

Och i våras hade vetskapen om denna utveckling nått morrhåren på en kommunikationskonsult i Stockholm som noterat framväxten av våra egna gourméburgare men nu ville vidare. Först skulle det bara säljas en omslagsidé till Amelia likt en börsmäklare som kränger IT-aktier i nådens år 2000.

Så, vad vill jag med denna långa harang? Förutom min vanliga svammeltendens och viss bot för bloggabstinens (hey, ett rim!) bara i all enkelhet konstatera att Flippin' är på bana igen med det ödmjuka uppdraget att göra burgare med kärlek. Som jag hoppas ni ska gilla. For us by us likt en knallgul keps på LL Cool J ett decenium tillbaka. Ansökan om serveringstillstånd är inlämnat, ansökan om livsmedelsregistrering likaså, och ikväll skrev jag äntligen på kontrakt för lokal på Kungsholmen, tillträde 31/1 om jag får som jag vill. Nu kör vi. God Jul.

Bloggarkiv