Blogg

I samband med burgarresan till USA i maj 2011 startades bloggen Flippin' Burgers som var aktiv t o m öppningen av restaurangen i mars 2012. Bloggen låg på dåvarande Magasin Morbergs hemsida och skildrade burgarresan, crowdfundingkampanjen och uppstarten av restaurangen. Nedan finns det första blogginlägget samt resterande inlägg samlade i en historik.

På spåret

June 07, 2011

We've been on the run, driving in the sun
Looking out for number 1, California here we come
Right back where we started from

Hustlers grab your guns, your shadow weighs a ton
Driving down the 101, California here we come
Right back where we started from

Precis. Tillbaka i Kalifornien, med några rader från Phantom Planet, där resan startade (sånär som på Denver) och vi har både kört i solen på 101 och letat efter Highway 1. Det senare borde ju inte innebära några större svårigheter eftersom 1:an bokstavligen slickar kusten men efter en avstickare nordost inåt landet från San Francisco fick vi tricksa oss genom bergsvägar ut till kusten igen. Den slingrande vägen var märkt med Slippery when wet vilket föranledde vissa diskussioner i bilen vilka låtar som egentligen låg på Bon Jovi-skivan med samma namn och huruvida gruppen tappade greppet efter den följande New Jersey-skivan eller inte. Stora frågor.

Vad gjorde vi då på väg norrut? Vi skulle ta en avstickare genom Napa Valley upp till burgarna på Gott's Roadside för att sedan vända ner mot Santa Cruz och därefter vidare till LA. Men först San Francisco och ni som kan er spanska vet ju att smeknamnet på någon som heter Francisco är Paco och med en övergång i klass med radiosporten är vi då framme vid den gamla El Maco-raklamen: "Ey Paco, vad tänker du på? Jag tänker på hamburgare! Och Pommes Frites! Och jag tänker på Joe's Cable Car Restaurant.

Joe köpte sin restaurang 1965 efter att ha jobbat där ett tag och har drivit den sedan dess med en tydlig kvalitetsambition. När man kommer in så är det första som möter en innanför dörren en slaktare bakom en glasruta som står och putsar stora stycken högrev inför malning. Biffarna är således så färska som det går att få och smakar därefter. Om jag och Hannes var lite småbesvikna på att de flesta hakburgare vi provade inte riktigt levde upp till förväntningarna – förutom Le Tub och klassikerna Louis Lunch och White Manna – så fick Adam och Patrik en flygande start. Joe's levererade verkligen och jag återfick tilltron till Hamburger America som vägvisare.

I valet mellan fyra-, sex- eller åtta uns valde vi alla tre sex. I efterhand stod det klart att vi nog skulle kört på åtta, alltså ett halvt pund, eftersom bröd-biff-ration blev lite skev. Men smaken var verkligen bra och köttigt saftigt trots att de köttet bara ligger kring 6-8 % i fetthalt. Detta beroende på att slaktaren trimmar bort en hel del fett vilket jag inte riktigt ser finessen med. Men en så pass bra burgare som hållit i så många år ska jag kanske inte komma och ha synpunkter på. Så jag stannar vid att Joe's blev den bästa hakburgaren hittills efter ovan nämnda trio. Nämnde jag lökringarna? Supreme!

Putsning av högrev

Bloggarkiv