Blogg

I samband med burgarresan till USA i maj 2011 startades bloggen Flippin' Burgers som var aktiv t o m öppningen av restaurangen i mars 2012. Bloggen låg på dåvarande Magasin Morbergs hemsida och skildrade burgarresan, crowdfundingkampanjen och uppstarten av restaurangen. Nedan finns det första blogginlägget samt resterande inlägg samlade i en historik.

Ben’s Chili Bowl och Fuddruckers

May 24, 2011

Lunch dag tre i Washington och vi styrde mot Ben's Chili Bowl som öppnades av de nuvarande ägarnas far 1958 och har serverat sin berömda chili ända sedan dess.

Burgarna är ¼ pound och gjorda på färsk färs med bra smak men i övrigt inte särskilt märkvärdiga. Det är i kombination med chilin som det händer grejer. Chilin är väldigt enkel, bara kött i en röd sås enligt ett gammalt familjerecept och det är en god chilicheeseburgare. Stripsen var rätt tråkiga och mjöliga men hjälptes upp med en klassiskt chilicheesefries. Det är ett skönt ställe som är väl värt ett besök men återigen är det inte burgarna som bär upp det på egen hand.

De enda två som äter gratis på Ben's är Bill Cosby, som spelat en stor roll i ställets historia, och numera även Obama's familj. Erik som vi bor hos berättade att Obama tagit Sarkozy och Carla Bruni till Ben's Chili Bowl. Vi har alltså varit på två hamburgerställen dit Obama förlagt toppmöten (det andra var Ray's Hellburger). Det fick mig att tänka på en episod från Miami. När vi var hembjudna på burgare hos Shavon och Nicole så utbröt en diskussion när vi nämnde att vi skulle till Ray's och Ben och Shavon fällde följande kommentar: "The president doesn't know a good burger, but Michell would. Now the Clinton's, they could eat!" Det senare backas upp av Hamburger America där det framgår att Ben's ofta skickade take-away till Vita Huset.Helt klart är att amerikanska presidenter har koll på sina burgare men jag hade ändå väntat mig lite mer av Washington.

En positiv överaskning här var emellertid kedjan Fuddruckers som framförallt är stor i Södern. De har eget slakteri och ett upplägg med tillbehörsbuffé där man kan bygga sin egen burgare. Fuddruckers var Hannes favorit under hans high school-tid i Texas och jag har hört honom prata om det många gånger under åren. Nu var vi båda lite nervösa, skulle det hålla för tidens tand och skulle det stå sig gentemot de ganska många burgare som gått ner sedan 1996.

Det var riktigt bra. Burgaren är en 1/2 pound klump som var oerhört saftig, jag blev förvånad över hur en ganska kompakt biff kunde ha så mycket saft. Det bör rimligtvis ha varit en ganska fet färs. Brödet var rejält rostat och även det riktigt bra även om jag tyckte det var lite väl mycket i förhållande till köttet. Tyvärr har vi inga bilder från Fudd men om ni någon gång passerar det så bör ni definitivt stanna för en burgare.

Nu drar vi vidare norrut mot Conneticut och stannar på vägen för en riktig klassiker, White Manna i New Jersey, men först blir det frukostburgare på Shake Shak eftersom jag missade både att ta med kamera och att beställa dubbelburgare sist vi var där.

Bloggarkiv